”Att människor kan dö i vårdkön är inte värdigt ett modernt välfärdsland”

Ytterligare en operation måste med kort varsel ställas in.
Inte för att det saknas kirurger eller medicinska hjälpmedel – utan för att det inte finns några sjuksköterskor som kan bemanna själva uppvaket.
Den höga arbetsbelastningen inom svensk sjukvård har skapat en kompetensbrist som i förlängningen kan bli ödesdiger för hela vårdapparaten.
– Vi blir färre och färre medan vårdköerna blir längre och längre. Så vi kommer verkligen behöva resurser, personal och förutsättningar för att börja beta av dem nu, säger narkossjuksköterskan Jenny Myrgren.

Jenny Myrgren ler lite snett och rycker på axlarna. Hon har precis gått av ett nattpass och har egentligen sin lediga dag. Men:
– I stället sitter jag här och pratar om min arbetssituation. Men det är inga problem för mig, jag pratar gärna om den för det finns en hel del att prata om, säger hon.

Det gör onekligen det.
Två dagar före vårt samtal har professorn David Heymann – ordförande i WHO:s rådgivningsgrupp för pandemihanteringen – sagt i Sveriges Radio P1 att pandemin i vissa länder kan vara över nu.

Hade redan långa vårdköer

Men Jenny Myrgren orkar inte riktigt snegla utomlands, än mindre någon vecka framåt. Av erfarenhet tar hon hellre tillvaron dag för dag och ser inte mycket längre än till nästa arbetspass.

– Även om vi skalar bort pandemin, även om den är över… Vi gick inte in i pandemin med det bästa upplägget. Vi hade redan långa vårdköer, högt antal sjukhusinläggningar, hög allmän belastning på vården. Och sedan mars 2020 har många av patienterna i vårdkön blivit ännu sämre och behöver i dag kanske mer avancerad sjukvård än för två år sedan, säger hon och sätter fingret på en brännande punkt, nämligen den att pandemin försämrade ett redan dåligt utgångsläge.

Jenny Myrgren arbetar som anestesisjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Hon fortsätter:
– Men många tvingas sannolikt stanna kvar i kön ett tag till, med uppenbar risk att bli ännu sämre, eftersom vi saknar sjuksköterskor. Kapacitetsmässigt hade vi kunnat operera dem på operationsavdelningen, men det finns inga sjuksköterskor som kan ta hand om patienten efteråt.

Säkrare för patienterna – bättre för personalen
Här är Vårdförbundets lösningar för en bättre sjukvård

Jobbar som narkossjuksköterska

Jenny Myrgren arbetar som narkossjuksköterska på den största operationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och är även förtroendevald i Vårdförbundet och därmed också skyddsombud på sin avdelning. Hon vet alltså alltför väl vilka problem som pandemin bara har belyst ytterligare.

Sjuka människor som blir allt sjukare, vårdpersonal som blir allt tröttare, förutsättningar som blir allt sämre, avdelningar som tvingas stänga på grund av personalbrist – and repeat.

– Spiralen är nedåtgående och snurrar väldigt snabbt nu. Vi har tappat mycket personal och har tvingats stänga avdelningsplatser. De är stängda just nu, vi håller dem inte öppna eftersom vi inte längre har personal att bemanna dem, säger hon.

Den logiska följden blir givetvis att de av vårdens medarbetare som fortfarande står till förfogande slits ut i allt snabbare takt och att befolkningen samtidigt blir allt sjukare eftersom det blir allt färre som kan vårda dem.

Skapar en stor dominoeffekt

Svensk sjukvård är trots allt ett enormt kretslopp, en lång, lång kedja där allt hänger samman. Ett enda litet hack i skivan kan då skapa en lavin av följdeffekter, för är bara en person frånvarande på en viss avdelning kan dominoeffekten ställa in en operation på en helt annan avdelning.

Som Jenny Myrgren, som på grund av personalbristen kan behöva göra andra arbetsuppgifter än de hon är specialist på.
– Och då kan jag inte söva nästa patient som behöver opereras, varpå man kanske stryker den patienten som i stället kan börja må ännu sämre. I så fall blir situationen bara ännu mer akut, problematisk och resurskrävande… Det är liksom inte patientsäkerhetsmässigt försvarbart att inte kunna operera våra patienter i tid, säger hon.

Intensivvården har varit hårt ansträngd under pandemin. Foto: Dan Lepp.

Så för att tala klarspråk är kompetensbristen förenad med en ren livsfara. Främst för de som vårdas, men i viss mån även för de inom vården som går in i väggen och själva blir sjuka.

– En person kan ha blivit mycket sämre under sin tid i kön och vad som tidigare hade varit ett rutiningrepp kanske den inte ens klarar av nu. Det kan också gå åt mer blod, som redan är en bristvara, vilket i sin tur skapar en risk för andra patienter. Det här är ett upplägg utan vinnare, fortsätter Jenny Myrgren.

Vården är väljarnas viktigaste fråga inför valet
Här läser du Vårdförbundets valplattform

“Vårt spann för att göra misstag är väldigt tajt”

Patienter som inte får hjälp i tid och medarbetare inom vården som tvingas utföra arbetsuppgifter de inte är bekväma med och som själva också slits ut och till sist lämnar yrket.

Vilket bara ökar pressen på de som faktiskt orkar vara kvar.
– Jag ska inte ställa branscher mot varandra, men i vården, vårt spann för att göra misstag är väldigt tajt utan att det ska bli någon påverkan för patienten. Så om vi gör saker vi inte är riktigt bekväma med eller om vi är extra stressade… säger Jenny Myrgren

Vilket måste vara otroligt frustrerande.
– Väldigt! Vi vill ha, vill få, förutsättningarna att göra det bästa av våra möjligheter. Få använda toppen av vår kompetens. Nu känns det bara som att vi släcker en massa bränder hela tiden. Vi räddar liv, folk blir friska, men kostnaden är vår arbetsmiljö och vårt välmående.

Så valutan ni betalar med är er hälsa?
– Ja, vilket dessutom är djupt och mörkt ironiskt. Att man bränner ut sig och blir sjuk av att jobba inom svensk hälso- och sjukvård och sedan inte orkar med sina nära och kära. För att man bränt allt sitt krut på jobbet! Att vi har vant oss att jobba tio timmar utan att äta eller ens gå på toa är ju helt sjukt. Något bara måste göras.

Så kan politikerna rädda svensk sjukvård
Här är Vårdförbundets krav inför valet

Mer utbildad personal måste in

Ja, hela systemet m-å-s-t-e uppenbarligen förändras. Lönerna måste förstås upp för att locka tillbaka – och för att locka ny – personal.

Men än viktigare så måste arbetsmiljön genomgå en rent av revolutionerande uppgradering för att få människor att orka. Mer utbildad personal, längre uppehåll mellan passen och rimligare arbetstidsförläggning.

Åtgärder för att skapa bättre arbetsvillkor, vilket i sin tur både skulle rädda patienters liv och rädda svensk sjukvård så som vi faktiskt känner den.

Sineva Ribeiro är ordförande i Vårdförbundet och nickar instämmande.
– Hela den här devalveringen av kunskap som skett leder ju till ökat antal vårdskador. Det ser vi ju själva och det bekräftas också av den rapport som kom från Socialstyrelsen i januari. Och om kunskapsnivån fortsätter sänkas så kommer skadorna fortsätta öka. Det vet vi, för det visar all forskning i hela världen, säger hon.

Sineva Ribeiro är ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Politiken har ett stort ansvar här. Dels att se till att de pengar som finns går till rätt saker, som exempelvis vårdpersonal i stället för administrativ personal, dels att lägga korten på bordet och förklara varför alla svenskar denna sommar inte kommer få den vård de enligt lagen har rätt till. Vilket inte borde vara en uppgift som läggs på vårdens medarbetare, som nu.

– En sjuksköterska borde vårda, inte behöva säga till en patient ”det finns dessvärre inte plats för dig”. Ansvarsfördelningen måste förändras, beslutsfattarna måste våga ta plats… Av Sveriges 21 regioner och 290 kommuner är det alltså just nu ingen som håller vårdgarantin. Ingen! säger Sineva Ribeiro och utvecklar:

– Så de förtroendevalda borde först ta ansvar för det och säga ”den här sommaren saknar vi dessvärre kompetens”, och sedan stå upp för patientsäkerheten och se till att vi kan anställa mer kompetent vårdpersonal och öppna upp fler vårdplatser så att vi framöver kan vända på det här. För läget är akut just nu, jag är inte ens säker på att vi denna sommar kommer kunna ge cancervård till alla med cancer.

Vad kan politikerna göra rent konkret?
– Det behövs förstås mer resurser, men många granskningar visar också att de resurser som faktiskt finns inte når fram till vårdens medarbetare utan i stället läggs i ladorna eller spenderas på administrativ personal. Min gissning är att många politiker varken vill detta eller vet om detta, och här har de lokala politikerna ett väldigt stort ansvar. De måste ha en bättre återkoppling med sjukhusdirektörer och sjukvårdsdirektörer. Säga ”pengarna ska gå till detta” och sedan också följa upp det.

Sineva Ribeiro suckar och skakar på huvudet.
– I dag delar man bara ut pengarna utan uppföljning, utan att efterfråga hur de används, och det är ett stort misstag. Många partier och politiker tror nog att de avsatt nog med resurser till vården, men pengarna har spenderats fel. Så se till att resurserna läggs på vårdpersonalen, först då kan vi korta vårdköerna, hålla vårdgarantin och garantera patientsäkerheten.

Lastbilschaufförer får inte köra mer än åtta timmar i sträck – medan en ambulanssjukvårdare kan bemanna en ambulans i 24 timmar. Foto: Dan Lepp.

Jenny Myrgren, i sin tur, är beredd att hålla med.
Förutsättningarna måste bättras, prioriteringarna måste ändras, pengarna måste användas på sjukvårdsutrustning och kompetent vårdpersonal och inte försvinna i andra riktningar.

• Hälsosamma arbetsscheman
• Balans mellan krav och resurser
• En sammanhängande semester
Här kan du läsa mer om Vårdförbundets krav inför valet

Bra vård kostar – och måste få kosta

– Vi kan faktiskt inte skära så mycket mer i vården om vi ska ha en vettig arbetsmiljö och om vi ska kunna leverera vettig vård. Vi hade en diskussion när jag arbetade lördags… Vi har vanligtvis en speciell tråd som heter sutur när vi syr, men nu har vi bytt till en sämre tråd som är svårare att sy med. För att den är billigare. Vilket faktiskt är galet. Den nya tråden kan innebära sämre vårdresultat vilket i stället kan innebära större kostnader i ett senare skede samtidigt som patienten blir lidande, säger hon.

Hon skakar återigen på huvudet och kan inte låta bli att skratta åt eländet när hon sedan fortsätter:

– Bra vård kostar, och måste få kosta, så stora ekonomiska medel måste in. Många kollegor skulle behöva ett ordentligt lönelyft, inte bara för att tjäna mer utan som symbolik för att vi faktiskt betyder något. Men det spelar ändå ingen roll hur mycket jag tjänar om jag inte har energi att göra något när jag kommer hem…

Mer medel, fler kollegor, bättre förutsättningar?
– Ja, vi behöver verkligen tillsätta statliga medel för att stoppa den här spiralen och för att vända hela skutan. Vi vill givetvis höja lönerna så att de motsvarar vår utbildningsnivå, för att höja statusen på hela vårdyrket och få oss att känna stolthet i vad vi gör. Men det absolut viktigaste är att skapa en arbetsmiljö där vi orkar gå på en middag efter jobbet. Där vi kan ha ett normalt liv utanför som en vanlig människa. De senaste åren har verkligen påverkat människor… Att inte känna sig värd något och att inte ha samma rätt till ledighet som andra, det släpet hänger kvar.

Svensk hälso- och sjukvård är på väg åt fel håll. Foto: Dan Lepp.

Färre vårdplatser än i många andra länder

Det gör bevisligen det. Jenny Myrgren påpekar att hon på grund av stundtals vettiga förutsättningar har klarat sig bättre än många av sina kollegor, men likväl orkar hon inte se längre fram i tiden än till nästa arbetspass.

Och med färre vårdplatser än i många andra länder – vilket på många sätt är ovärdigt ett rikt välfärdsland som Sverige – måste arbetsvillkoren för vårdens medarbetare och i förlängningen hela systemet uppenbarligen förändras.

För denna pandemi är kanske på väg att ebba ut, men sedan då?
Hur rustade står vi när nästa vårdbomb exploderar?

För som situationen är i dag står vi uppenbarligen alldeles för oförberedda, vilket är anledningen till att Vårdförbundet inför valet kräver tydliga löften och stora insatser av Sveriges politiker.

Vårdförbundets krav på styrande politiker inför valet
Här kan du läsa hela valplattformen