Hon arbetar med att välkomna liv – men tillåts knappt ha ett eget liv vid sidan av jobbet.
Vilket dessvärre är ett väldigt vanligt återkommande scenario inom gravidvården.
För Marie Tjernqvist är bara en av många barnmorskor i Sverige som arbetar deltid för att hon kort och gott inte orkar mer.
– Det är ett extremt stort systemfel. Vi pratar om unga friska människor och ändå orkar nästan ingen jobba hundra procent på vår klinik, säger hon.
De första åren envisades hon med att arbeta heltid trots att hon egentligen inte orkade. Men Marie Tjernqvist ville inte riktigt acceptera att hon utbildat sig och börjat i en bransch där knappt någon orkar jobba mer än deltid.
Och efter ett tag insåg hon att, nej, det orkar faktiskt inte jag heller. Det var liksom inte värt det.
– Jag var extremt ljudkänslig när jag jobbade heltid, barnen fick knappt låta när vi åt middag hemma… Bara för att jag ens skulle orka gå till jobbet dagen efter och det är faktiskt helt sjukt. Man lever på jobbet och all annan tid handlar om återhämtning, att orka jobba ett pass till. Hur många andra yrken är så, att man är som en urvriden trasa varje gång man kommer hem? Inte många, säger hon.
Marie Tjernqvist arbetar sedan nästan fem år på Sunderby sjukhus utanför Luleå och är knappast den enda barnmorskan i Sverige som känner så.
Det råder stor brist på barnmorskor i Sverige. Foto: Ulf Huett
I Vårdförbundets arbetsmiljörapport från 2022 framgår att endast 42 procent av barnmorskorna arbetar heltid samtidigt som det är brist på just barnmorskor i landets alla 21 regioner. Vilket givetvis hänger samman. För egentligen råder ingen direkt barnmorskebrist – det råder snarare brist på vettiga arbetsvillkor som gör att de faktiskt orkar arbeta heltid.
– Vi behöver mer personal och mer resurser. Det går ju liksom bra för många regioner, så investera i oss då! Investera i personal och investera i vår arbetsmiljö. Ge oss en dräglig tillvaro så att vi orkar arbeta heltid, säger Marie Tjernqvist.
Kommer påverka hela livet
Själv jobbar hon 85 procent, varav hälften av tiden med ultraljudsundersökningar och andra hälften som barnmorska. Vilket för just Marie Tjernqvist är ett lagom upplägg för att orka, men ett sämre upplägg för att klara sig rent ekonomiskt.
– Jag vill ju verkligen kunna jobba 100 procent och det är otroligt frustrerande att se det stora deltidsavdraget när jag får lönen varje månad. Det kommer dessutom påverka mitt liv i ett senare skede och bland annat ge mig en sämre pension, säger hon och fortsätter:
– Så det känns extremt otacksamt! Och det här är ett problem över hela Sverige, ingen barnmorska är förskonad. För vi är kanske utvilade när vi kommer till jobbet men rena vrak när vi sedan kommer hem igen. Man offrar verkligen sitt privatliv och sin fritid.
Säkrare för patienterna – bättre för personalen
Här är Vårdförbundets lösningar för en bättre sjukvård
Det är dessutom en otacksam situation som spänner väldigt brett. Både för medarbetarna inom vården och för de blivande mammor och pappor som med stor oro kommer in till förlossningen.
Marie Tjernqvist arbetar på Sunderby sjukhus utanför Luleå.
Marie Tjernqvist skakar på huvudet när hon fortsätter:
– De vågar ju knappt ringa på larmknappen eftersom de läst att vi är underbemannade och inte vill störa. Och det är hemskt bara det. De måste förstås kunna lita på oss när de är här och kanske föder sitt första barn. Men konsekvensen av att man skurit ner så mycket som man gjort är att vi inte kan ta hand om alla nyblivna mammor som vi borde. I stället skickar vi hem dem innan de är redo…
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro skakar även hon uppgivet på huvudet. Hon vet nämligen alltför väl hur situationen ser ut i dag.
Orimliga arbetsvillkor
– Att 50 barnmorskor på Danderyds sjukhus sade upp sig handlade enbart om arbetsmiljön. Att de inte gavs möjlighet att utföra sitt arbete ordentligt. Jag har inte hört en enda barnmorska som inte vill vara inne på förlossning, men arbetsvillkoren inne på förlossningsenheterna är helt orimliga i dag. Att du ska ha ansvar för tre födande mammor samtidigt är ju fullständigt vansinne, säger Ribeiro.
Vården är väljarnas viktigaste fråga inför valet
Här läser du Vårdförbundets valplattform
Kompetensbristen får givetvis konsekvenser. Dramatiska konsekvenser. I Sverige föds nämligen flest barn under just juni och juli och ringarna på vattnet som den rådande barnmorskebristen innebär når väldigt långt. Ja, kanske till och med så långt som till andra sidan av Bottniska viken.
– Vi kommer inte kunna ge alla den vård som de har rätt till, och jag är inte säker på att blivande mammor kommer kunna föda i Sverige i år. Människor kan behöva åka till Norge och Finland, för det finns inte barnmorskor nog för att klara av alla förlossningar här hemma. Det är helt barockt, säger Sineva Ribeiro.
Sineva Ribeiro är ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Det låter faktiskt helst sinnessjukt.
– Det är helt sinnessjukt! Och det är inte den enskilda barnmorskan som borde stå till svars för det, det borde politikerna göra. Säga att vi i dag inte har vårdkompetens nog i Sverige och även förklara varför. Och vårdpersonalen som har legitimation kan ju bli av med den och personligen ställas till ansvar för misstag som gjorts när de inte ens fått förutsättningar att göra sitt jobb. Det är att rikta skulden åt helt fel håll, för det ansvaret borde politikerna ta som satt Sveriges vårdpersonal i den här situationen.
Pengarna spenderas fel
Och misstag och olyckor sker givetvis – där sönderstressade individer alltså kan få skulden – på grund av kompetensbrist, dåliga arbetsförhållanden och helt enkelt omöjliga förutsättningar.
– Politikerna måste rikta resurserna bättre, för granskningar visar att de resurser som finns inte når fram till vårdens medarbetare utan i stället läggs i ladorna eller spenderas på administrativ personal. Det är att spendera pengarna fel och det får givetvis konsekvenser för till exempel gravidvården, säger Sineva Ribeiro och konstaterar:
– Åker jag till förlossningsavdelningen så förväntar jag mig en barnmorska. Åker jag till barnakuten så förväntar jag mig en barnsjuksköterska. Men det är kanske inte alls det jag träffar. På förlossningen kanske jag möter en sjuksköterska och på barnakuten en vanlig grundutbildad sjuksköterska som precis tagit examen. Och den här devalveringen av kunskap inom vården leder faktiskt till ökade vårdskador. Det ser vi ju.
Kunskapen måste behållas
Så kunskapen behöver givetvis behållas inom vården, och vårdens medarbetare måste förstås få arbeta med vad de faktiskt är utbildade till.
Och en väg för att nå fram till detta är föga förvånande. Bättre arbetsvillkor som gör det möjligt för fler att faktiskt arbeta heltid.
För begrunda följande faktum:
Om alla barnmorskor arbetade heltid skulle det motsvara 790 fler anställda barnmorskor i regionerna. Om alla biomedicinska analytiker arbetade heltid skulle det motsvara 470 fler anställda biomedicinska analytiker i regionerna. Och om alla sjuksköterskor arbetade heltid skulle det motsvara totalt 7 645 fler anställda sjuksköterskor, varav 6 045 i regionerna och 1 600 i kommunerna.
• Hälsosamma arbetsscheman
• Balans mellan krav och resurser
• En sammanhängande semester
Här kan du läsa mer om Vårdförbundets krav inför valet
Så om de bara orkade arbeta heltid skulle kompetensbristen mer eller mindre vara ett minne blott.
”Om”. Alltid detta ”om”.
Sveriges barnmorskor välkomnar liv – men orkar knappt leva ut ordentligt själva. Foto: Ulf Huett
– Fler kollegor med rätt kompetens… Det skulle kunna få mig att jobba heltid igen. Så att man inte har för mycket, så att man orkar. Men som det är i dag förstår jag faktiskt inte hur mina kollegor som jobbar 100 procent inom förlossningsvården klarar det, säger Marie Tjernqvist.
Vad är jobbigast?
– Att man aldrig hinner slutföra en uppgift, att det aldrig tar slut. Man påbörjar något men blir konstant avbruten och bränner ut hela skallen till slut. Och väl hemma undrar man hur man ens kom hem och är glad att man klarade ett pass till utan att något hände. Det skedde liksom ingen katastrof den här gången heller…
Hon skakar återigen uppgivet på huvudet och skrattar plötsligt till när hon tänker på eländet och konstaterar:
– 97 procent av oss här anser att arbetsbelastningen är alldeles för stor… Och det tar fem år innan man lär sig det här yrket ordentligt, så vi behöver verkligen ha tillbaka de erfarna barnmorskor som inte längre arbetar heltid och även de som lämnat Sunderby sjukhus. Och de som sagt upp sig vill ju egentligen inte sluta, de känner att de övergett oss som är kvar och det har varit väldigt jobbigt för dem. Men jag förstår dem. Något drastiskt måste faktiskt hända för att vi ska få till en förändring.
Vårdförbundets krav på styrande politiker inför valet
Här kan du läsa hela valplattformen
Detta begär Vårdförbundet av Sveriges styrande politiker
Just nu pågår valrörelsen inför kommun-, region- och riksdagsvalet i höst. Politikerna måste ta den allvarliga situationen inom svensk sjukvård på allvar och agera, så att vi både kan beta av de långa vårdköerna och skärpa patientsäkerheten.
Det här är vad Vårdförbundet vill att politikerna snabbt ska prioritera – både för vårdpersonalens och patienternas bästa:
En bra och attraktiv arbetsmiljö för ett hållbart yrkesliv Arbetsmiljön för vårdens medarbetare påverkas av politiska beslut, både på nationell, regional och kommunal nivå. Och så länge som besluten inte tar hänsyn till att det finns ett ökat vårdbehov samtidigt som det är brist på personal med rätt kompetens kommer vårdpersonalen betala med sin egen hälsa för att hälso- och sjukvården ska fungera.
Deltidsarbete är vanligt i vården i dag, då många känner att arbetsbelastningen är för tung för att orka heltid. Men om alla ”frivilliga” deltider blev hållbara heltider skulle det motsvara 7 645 fler sjuksköterskor, 790 fler barnmorskor och 470 fler biomedicinska analytiker – alltså betydligt fler erfarna och välutbildade som skulle göra stor skillnad för sjukvården.
Det är beslutsfattarnas skyldighet att säkerställa balansen mellan krav och resurser i hälso- och sjukvården, och en bra balans och god arbetsmiljö skulle ge stora resultat. Men först när vårdens medarbetare får möjlighet att arbeta heltid under ett helt yrkesliv, utan att själva bli sjuka, kan också invånarna få den bästa vården. Så stora förändringar behövs!
Vårdförbundets förslag på lösningar för ett hållbart yrkesliv
- Hälsosamma arbetsscheman med tid för vila och återhämtning
- Hållbara uppdrag med balans mellan krav och resurser
- Planera verksamheten så att även vårdens medarbetare får lagstadgad semester
- Planera verksamheten med marginaler
- Förutsättningar för närvarande chefer – färre medarbetare i personalgruppen
Pengarna finns – men används antingen på fel saker eller inte alls De senaste åren har en del regioner och kommuner sparat en del av den budget man tilldelats, så även om det givetvis behövs mer resurser så riktas de resurser som faktiskt finns ofta fel. Det är den lokala politikens ansvar att efterfråga hur pengarna används. I dag spenderas stora resurser som borde gå till vårdpersonal i stället på administrativ personal eller i stora överskott – när pengarna borde användas till att anställa fler med rätt kompetens för att kunna öppna upp vårdplatser och korta vårdköerna. Så bättre uppföljning måste till.
Fyra veckors sammanhängande semester Det ska vara en självklarhet att kunna ta fyra veckors sammanhängande semester på sommaren också i vården – men i dag slutar kompetent vårdpersonal för att de inte får en sammanhängande semester tillsammans sina barn. Så tänk långsiktigt, politiker, och garantera framöver en sammanhängande semester även för vårdens medarbetare.
Yrken för livet. Det är vårt mål. Så Vårdförbundet vill nu se tydliga löften från politiker på alla nivåer kring hur de vill säkerställa en hållbar arbetsmiljö och en säker vård. Konstruktiva löften som sedan också hålls.